Välkommen in i värmen!

Här på utmattningsbloggen snackar vi om stress, prestation, utmattning och återhämtning. Det här är för dig som känner att du är nära en stresskollaps, är sjukskriven för utmattningssyndrom eller håller på att återhämta dig ifrån en utmattning. Du är inte ensam!

2019 > 12

Förra veckan tittade jag i kapp på årets julkalender: panik i tomteverkstan som jag för övrigt tycker är väldigt bra (inget slår dock Mysteriet på Greveholm). Jag har inte sett julkalendern på ett par år. Men i år så kände jag för att få lite julkänsla och jag fastnade för hur de lyfter och pratar om utbrändhet. 



“Tomten har bränt ut sig, han är deprimerad.”

- citat från julkalendern: panik i tomteverkstan, 2019, SVT. 



Årets julkalender handlar nämligen om att tomten har gått in i väggen. Han har tappat gnistan och är utbränd, vilket gör att han helst bara ligger och trycker i sig pepparkakor och juleskum - tomtens hälsotillstånd sätter alltså julen i fara. Efter ett par avsnitt tar tomten hjälp av en livscoach och börjar dricka gröna hälsosamma juicer. Gnistan återvänder, energin är tillbaka på topp och över en natt är han sig själv igen. 

Jag tycker det är jättebra att utmattning lyfts upp och skildras i julkalendern - då stress är vår tids stora folksjukdom (som kostar vårt samhälle miljarder kronor varje år). Men jag ser också att det kan vara problematiskt när det är en skev bild av utmattning som förmedlas i julkalendern. En förenklad och felaktig bild. Här kommer tre saker som jag vill reda ut.
 

  • Bara för att du är utmattad så är du inte automatiskt deprimerad. Många tror att bristen på energi beror på en depression. Men i grund och botten är utmattningssyndrom och depression två olika diagnoser som bör behandlas på olika sätt. Du kan absolut vara deprimerad på grund av din utmattning. Men då utreds det som en egen diagnos.  
 
  • “Utbrändhet” och “gå in i väggen” (som de säger i julkalendern) används i folkmun som ett annat uttryck för utmattningssyndrom. Men i julkalendern lyfts det fram som att du kan vara lite utbränd. Att utbrändhet är ett tillstånd som du själv bestämmer om du kan rycka upp dig i från. Att det handlar om inställning. I julkalendern säger de att tomten har gått in i väggen, men det ser snarare ut som att han bara är lite trött och sliten efter en period av mycket jobb och behöver ett par dagars vila. Det är fullt naturligt. Alla kan vi känna oss omotiverade, vara slutkörda och trötta efter en intensiv period. Men det innebär inte att du är utmattad. Om du inte har några symtom utöver att du känner dig trött - är du inte utmattad. Om du återgår till ditt vanliga liv med samma energinivå (som att ingenting har hänt) efter ett par dagar eller några veckors vila - är du inte utmattad. Vanlig trötthet och den tröttheten som du upplever vid utmattning är två olika typer av trötthet.
 
  • Utbrändhet som begrepp används inte på samma sätt idag som det tidigare har gjort. Uttrycket har fått en del kritik eftersom det är lätt att tolka det som att när du väl är "ut-bränd" kan du inte få tillbaka dina förmågor igen. Det är liksom kört när du väl har bränt ut dig. Men riktigt så är att det inte. Det går att återhämta sig från en utmattning och få tillbaka sina förmågor igen. Även om det är en oerhört lång och smärtsam process. Och det sker definitivt inte över en natt som det förmedlas i julkalendern. 
 

Nu kanske det framstår som att jag gör en höna av en fjäder. Och kanske är det så. Men julkalendern säger ändå någonting om hur många utav oss ser på utmattning i samhället. För det finns väldigt många föreställningar och fördomar kring utmattningssyndrom. Några har jag själv mött och några lyfts fram i julkalendern. Exempelvis: 
 

  • "Att utmattning går att bota med ett par gröna juicer." - om det bara vore så lätt. Att återhämta sig från en utmattning kräver ett omfattande inre arbete, flera livsstils- och beteendeförändringar, men framförallt tid. 
  • "Att du är tillbaka på nolltid." - det tar fruktansvärt lång tid att läka från ett utmattningssyndrom. Du kommer inte "tillbaka" till den du var innan din utmattning. Till det som gjorde dig sjuk. Du kommer vidare, framåt genom att du lär dig att leva med ditt nya jag. 
  • "Att utmattning är förknippat med lathet."  - det är inte lata människor som drabbas av utmattning. Tvärtom. Det är prestationsinriktade individer, som är lojala och ger mycket av sig själv till andra som ligger i riskzonen.
  • "Att du blir dig själv igen, som att ingenting har hänt." - faktum är att ALLT förändras. En utmattning förändrar dig oavsett om du vill det eller inte. Det påverkar både dig, din omgivning och hela ditt liv på olika plan. Allt ifrån ekonomi till självförtroende. 
  • "Att det handlar om viljan att ta sig ur en utmattning." - snarare handlar det om att din starka vilja har gjort att du har hamnat här. Det går inte att prestera sig ur en utmattning och hur snabbt du återhämtar dig har ingenting med din vilja och göra. Den starka viljan att "bli frisk" ger oftast motsatt effekt och gör att vi tar två steg bakåt i vår läkningsprocess. 
  • "Att du måste rycka upp dig och sluta vara så deppig." -  det handlar inte om att man är lat eller inte vill ta sig ur situationen (det är det enda du vill). I själva verket handlar det om att energin inte finns där. Det går inte rent fysiologiskt att ta sig ur "tillståndet" för att du är sjuk. Du kan inte bestämma dig för att bli frisk.
  • "Att du inte kan gå in i väggen som ung." - utmattningssyndrom har ingenting med ålder att göra. Om du utsätts för långvarig stress (utan återhämtning), det kan handla om både inre och yttre stress, så kan du bli sjuk. Punkt slut. 


Det sägs att utmattningssyndrom är fördomens sjukdom. Genom att lyfta upp utbrändhet som något lättvindigt. Något som man bara bestämmer sig för att ta sig ur, så stärks också fördomarna som redan finns. Risken är också stor att vi förminskar sjukdomen och allvaret med vad som sker när människan utsätts för långvarig stress utan återhämtning. Att vi förminskar lidandet hos de som drabbas och dess omgivning, genom att vi slänger med begreppet utbrändhet när vi är trötta och slutkörda. 

 

Vad är dina tankar kring julkalendern i år? 

“Är det inte svårt att vara företagare och utmattad samtidigt?” Den här frågan fick jag på mitt Instagram för ett tag sedan. Och det spontana svaret är såklart: ja!

Jag bestämde mig redan förra året att jag skulle starta eget men det var inte förrän i september i år som jag registrerade min enskilda firma och kunde starta igång på riktigt. Anledningen till att jag bestämde mig för att starta eget var för att jag såg det som det enda alternativet för mig. Som ni vet lever jag fortfarande med konsekvenserna av min utmattning och kommer säkert att leva med dessa ett bra tag framöver (vilket jag har accepterat).

Även om det har gått ett par år sedan jag fick utmattningssyndrom, insåg jag tidigt att om jag ska leva ett liv där jag mår bra, som är hållbart för mig och mina “nya” förutsättningar, så behöver jag skapa ett liv som passar dessa. I dagsläget mår jag så mycket bättre än i början av min utmattning och idag kan jag jobba (på mitt sätt). Jag kan jobba och prestera ganska bra om jag får styra min tid utifrån mina förutsättningar. Jag lägger upp arbetet så att det passar mig och min dagsform. Jag tar pauser när det behövs. Jag behöver inte förhålla mig till mina kollegor och vara en del av “spelet”. Om jag är krasslig vilar jag och tar igen arbetet senare under dagen eller tvärtom. Jag bestämmer själv när jag utsätter mig för stimulans. Jag gör en sak i taget då jag inte tror på multitasking. Sen är det inte riktigt så enkelt att jag kan jobba exakt när jag vill, då jag har kunder att förhålla mig till. Men ja, ni fattar.

Jag förstod ganska snabbt att det skulle bli svårt att hitta en arbetsgivare som kunde erbjuda det jag behöver för att må bra och fungera - i alla fall i dagsläget. Att starta eget efter/med en utmattning är kanske inte är den enklaste vägen men det är den rätta vägen för mig. Just nu. Men med “frihet” kommer också ansvar och det är ett betydligt större ansvar som vilar på mina axlar nu när jag driver eget. Och det känns både skrämmande och spännande! 

Den senaste tiden har det varit upp och ner. Några toppar och djupa dalar. Det är tufft att skriva om det när jag är mitt i det. För det gör mig mer sårbar på något sätt och det är läskigt. Det är enklare för mig att berätta och dela med mig av något när jag har fått en insikt, för då har jag på något sätt redan gjort resan och har distans till det. Men jag tycker det är viktigt att jag delar med mig av hur jag upplever det här och nu. Jag har många gånger själv saknat det när jag stöter på artiklar som: "från utbränd till heltänd" eller “han gick från att vara utmattad till att driva ett framgångsrikt multimiljon-företag". Och det känns så långt ifrån mig och är inget jag strävar mot heller. Jag är mer intresserad av resan, reflektionerna och besluten som ledde dit. Än slutresultatet. 

Vad är det då som jag tycker har varit svårast hittills med att kombinera företagandet med en utmattning?

Uppstartsfasen - alla dessa beslut (små som stora)
I uppstartsfasen har det varit väldigt mycket att sätta sig in i och många beslut som ska tas. Vilken logga ska jag ha? Vilket bokföringsprogram ska jag välja? Vad ska jag erbjuda? Hur ska betalningen fungera? Vad ska jag skriva på hemsidan? Ska jag ha x eller y försäkringen? Varje dag under uppstartsfasen har det känts som att jag har behövt ta miljontals små och stora beslut. Det har gjort att jag har haft svårt att ta beslut efter arbetstid. Exempelvis bestämma mig för vad jag ska äta, hur jag ska planera upp veckan eller vad jag vill göra. Alla dessa beslut som jag har behövt ta har tagit all min energi vilket har gjort att jag många gånger har blivit apatisk när jag fått frågan från kompisar om jag vill hitta på det ena eller andra. Jag insåg snabbt att det är bättre om jag tar ett beslut så att jag kommer framåt, än att hålla på att analysera fram och tillbaka om beslutet är rätt. För det vet jag inte förrän jag har testat det. Ibland har beslut visat sig vara rätt och i andra fall har jag fått tänka om - och göra om!

Göra allting själv - ensam är stark?
Eftersom jag inte har tjänat storkovan på att vara sjukskriven, insåg jag tidigt att jag skulle behöva göra allting själv i mitt företag. Då jag inte har haft möjligheten (än) att betala för hjälp. Det har gjort att jag har behövt lära mig lite av varje för att få en grund och stå på. Även saker som jag tycker är astråkiga såsom bokföring, tekniska aspekter och annat. Det har tagit mycket tid att sätta sig in i och jag hankar mig fortfarande fram inom dessa områden. Jag vill såklart lägga så lite tid på dessa saker som jag bara kan men har insett att jag ändå behöver ha en viss förståelse för att hantera det och komma över den första tröskeln. Det har också gjort att jag inte har “pumpat” ut nya tjänster eller hade alltid färdigt och klart när jag tryckte på starta-företag-knappen. Trots att jag har planen utlagd har det tagit längre tid än jag tänkt att verkställa den. Det har varit frustrerande för en människa som inte tycker om att vänta och vill göra allting nu. 

Kreativt överväldigande
Jag har märkt att det har varit en påfrestning för hjärnan att lära mig nya saker och vara kreativ. Det har liksom krävt mer och ibland har jag blivit väldigt trött mentalt av skapandet. Exempelvis, när jag tog fram webbkursen (som jag lanserade för ett par veckor sedan) märkte jag att all min energi och kreativitet tog slut. Då kunde jag känna att jag behövde forcera fram material på mina sociala medier och bloggen för att ha något att dela med mig av. Men istället för att batcha allt skapande till en dag har jag behövt portionera ut det under veckan, för att ge mig själv bättre förutsättningar. 

Oförutsedda händelser och saker du inte kan - en utmaning för hjärnan
Som ni alla vet dyker det upp oförutsedda händelser och utmaningar i ett företag. Många gånger när jag har suttit med bokföringen så har jag fastnat eftersom jag inte har förstått hur jag ska kontera händelsen. I hopp om att hitta ett svar har jag plöjt igenom hela Google och när jag väl har hittat en förklaring som känns rimlig, kan jag ha svårt att utläsa vad det egentligen menar. I sådana situationer, när jag inte kan området eller inte förstår alla termer, känner jag att hjärnan har svårt att sålla ut informationen. Istället blir den överväldigad och stänger ner. Det har varit frustrerande eftersom det oftast tar lång tid för mig att lösa dessa typer av utmaningar. 

Det finns inget facit på vad som är "rätt"
Det finns inget facit på vad som är rätt och vad som kommer att fungerar när det gäller mitt företag. Det har många gånger varit tufft att inte veta om tiden och arbetet jag lägger ner på utmattningen.se kommer ge ekonomisk bärighet. För faktum är att om jag ska kunna hjälpa andra på det sättet som jag vill så behöver verksamheten fungera ekonomiskt. Och det är mitt ansvar och viktigaste uppgift som företagare att få det att rulla. Den här ovissheten (att inte veta om det kommer att fungera) kan ibland stressa mig. Trots att jag tidigare haft ett starkt kontrollbehov har jag lärt mig att leva i ovisshet och istället försöka omfamna den snarare än kontrollera den. Det kräver mod att våga. Att inte ha alla svar. Att inte veta. 

Tvivel 
Det har varit dagar då jag har brytit ihop. När tvivlet har blossat upp och energin har tagit slut. Då jag har frågat mig själv, vad jag håller på med? Varför jag alltid ska ta den "svåra" vägen? Kommer någon vilja ha hjälp från en fd. utmattad som fortfarande lever med efterskalvet?
När dessa tankar dyker upp så väljer jag att inte lyssna, utan att fortsätta framåt. Men det betyder inte att jag inte känner rädsla, osäkerhet och tvivel. För det gör jag.  När jag hamnar här brukar jag tänka på varför jag gör detta och på dig. Du som läser det här. Jag påminner också mig själv om att min kompetens och min utmattning är två skilda saker. 

Stora visioner + begränsat med energi = det går långsamt men fortfarande framåt 
Att driva något. Oavsett om det är ett projekt, att ro en arbetsuppgift i hamn eller att planera en födelsedagsfest. Det kräver energi. Eftersom jag har begränsat med energi (mitt batteri tar snabbare slut om något oväntat dyker upp) så har jag bestämt mig för att göra en sak i taget i min verksamhet. Det innebär att jag väljer att inte vara ute och nätverka på vartenda event eller hoppar på varje förfrågan jag får. Jag tackar nej till betydligt fler saker än jag tackar ja till. Saker som jag ibland kan känna hade varit bra för mitt företag att göra men som jag väljer bort. Sanningen är att jag har skalat bort mycket annat i min vardag för att kunna driva eget och ha råd till det. Jag behöver välja att lägga min energi på det som är viktigast för mig i företaget. Och det är såklart inte alltid lätt att veta vad det är. 

Ibland känns det som att det går så otroligt långsamt. Att jag inte kommer någonstans. Jag har insett hur mycket arbete det krävs, kontinuerligt, under lång tid för att få ett företag att rulla - kanske än mer med en utmattning i bagaget. Vad vet jag. Visst jag hade kunnat arbeta 12 timmar per dag, tummat på sömnen, hoppat över att ta pauser och skippat annat för att hinna mer. Det hade kanske gjort att jag kommit fram snabbare och hunnit mer men till priset av vad? Min hälsa. Samtidigt som jag försöker leva som jag lär så är det en röst som ofta säger att jag borde göra mer. Och jag tror det är mitt tidigare jag som försöker prata med mig. Samt föreställningen som finns att man måste jobba 24/7 för att lyckas driva eget.

 

Är du intresserad av att starta eget? Berätta, vad är det som hindrar dig? 

Nu har vi äntrat december och om ett par veckor är det jul. Målbilden som du ser framför dig är en jul då alla är glada, bjuder på sig själv och njuter av varandras sällskap. Energin är på topp och flödar i rummet. Alla hjälps åt. Maten lagas tillsammans och allt flyter på sådär friktionsfritt. Pricken över i:et hade ju varit om det kommer ett par snöflingor lagom till julmiddagen. Förväntningarna inför julen är så höga att de slår i taket. I en perfekt värld kanske det ser ut så här. Men livet är inte perfekt men ändå är det dit vi strävar - efter den perfekta julen. Det gör att vi lägger mycket press på oss själva och vår omgivning. 

För många är julen förknippad med stress, ångest och ensamhet. Stressade springer vi från butik till butik med andan i halsen för att preppa inför julen. Julklappar, kläder till julfesten och maten till julmiddagarna ska inhandlas. Förutom alla inköp som ska göras, ska det hinnas med att bocka av både julbord med jobb och att avverka ett stordådigt och massivt julbak. För vad vore julen utan hembakat och ett redigt julbord? Förutom stress, finns det många som har ångest inför de ökade kostnaderna som julen ofta medför och en rädsla över att få ekonomin att gå ihop. De finns också de som sitter ensamma på julen. Där julen är en enda stor ångesklump som ska härdas ut. 

När jag fick utmattningssyndrom tyckte jag att det var otroligt jobbigt med högtider. Speciellt den första tiden när kroppen var totalt uttömd. Julen påminde mig då om att jag inte var frisk. Det blev på något sätt tydligare under julen att jag inte kunde leva upp till mina förväntningar som jag tidigare haft. För orken fanns inte där. Jag minns att jag vilade flera veckor för att orka hänga med och fira min syster när hon fyllde år. Det gjorde mig ledsen. Och jag kände mig som en dålig människa som inte orkade eller hade energi till att rodda och agera projektledare under hennes födelsedag, som jag tidigare hade gjort. Eller vara den där sociala stjärnan som tog ansvar och såg till att alla var delaktiga i samtalet och hade det bra. Nej, istället satt jag tyst och åt maten för att spara min energi. 

Där och då insåg jag att min utmattning inte tog julledigt. Det spelade ingen roll att julen var här, för mitt tillstånd var detsamma. Symtomen fanns kvar och var lika påtagliga. Trots att mina nära och kära var lediga och ville umgås och hitta på saker, orkade jag inte. Jag satt hemma i soffan och tyckte synd om mig själv. Kontrasten mellan hur mitt liv såg ut och hur mina vänners liv såg ut, blev extra påtagligt under högtiderna. Samtidigt som min omgivning levde livet kämpade jag med att ta mig igenom dagen. Få förstod hur jag kunde tacka nej till släktmiddagar, varför jag inte var glad eller höll mig i bakgrunden under samtalen.
 


 

"Där och då insåg jag att min utmattning inte tog julledigt. Det spelade ingen roll att julen var här, för mitt tillstånd var detsamma. Symtomen fanns kvar och var lika påtagliga."



 

Idag känner jag noll stress inför julen. Faktum är jag älskar julen och decembermånad. För mig är det härligt och se hur julbelysningen lyser upp i vintermörkret. Jag passar på att mysa lite extra hemma, umgås med nära och kära och käka lussebullar. Kravlöst och enkelt är min melodi.  Men det har inte alltid varit så. Innan jag fick utmattningssyndrom blev jag ofta sjuk i samband med julen. Veckorna innan jag skulle gå på semester såg jag som ett upplopp - där julledigheten var målet. På jobbet ökade arbetsbelastningen i december. Förutom att de vanliga arbetsuppgifterna skulle hinnas med, behövde jag även planera och "jobba in" veckorna efter ledigheten, för att jag skulle kunna ligga i fas när jag kom tillbaka.

Efter jobb skulle det hinnas med att gå på julbord, träna, pynta hemma, ha julmiddagar, hålla i adventsmys med hembakat, styra upp ledigheten, projektleda födelsedagsfiranden, gå på rea, närvara på släktkalas, handla och laga mat till alla tillställningar. Ja, you name it! Allt detta pressade jag in, i en redan, knökfull kalender. Och när julen kom så var jag totalt dränerad. Efter ett glas glögg somnade jag nästan sittandes i soffan. Så, vad kan du göra för att undvika den här urladdningen? Här kommer fyra tips för en stressfriare jul: 

 

1. Du är viktig! 
Om än bara för en liten stund. Bortse från dina “måsten” och vad andra förväntar sig av dig. Jag förstår att du kanske vill hänga med på allt som du blir tillfrågad till eller är rädd för vad andra ska tycka om du tackar nej. Jag fattar. Men istället för att försöka leva upp till alla andras krav, vad behöver du? Glöm inte bort dig själv mellan alla julbestyr. Behöver du vila? Inte ha något inplanerat på helgen? Säkerställ att du får det som du behöver. Du är viktig. Din hälsa är viktig! 

2. Utgå från dina förutsättningar
Det är så lätt att leva kvar i hur det har varit. Dina förutsättningar kanske såg annorlunda ut för ett år sedan gentemot hur det ser ut idag. Oavsett om det handlar om ekonomi, energi eller vad du vill så behöver du utgå från hur situationen ser ut just nu och anpassa dig utifrån det. 

3. Gör det enkelt!
Sänk förväntningarna på dig själv. Du behöver inte äta julmat. Du behöver inte laga all mat själv (det går lika bra att köpa något färdigt). Du behöver inte tvinga dig själv att umgås med släktingar som du inte tycker om. Du får lov att tacka nej till middagsinbjudningar. Det är okej om du inte orkar vara social eller vill träffa kompisar och hellre vill vara hemma.
 
Fråga dig själv: vad är det egentligen som är viktigt? Att du stressar sönder dig själv för att se till att alla andra mår bra? Behöver du verkligen addera mer på din tallrik? Du behöver inte pressa dig mer än vad du redan gör. Vet du med dig att december ofta är en intensiv period, se då till att planera in mer återhämtning. 

4. Ta en dag i taget 
Själv älskar jag känslan av att ta en dag i taget och inte ha för mycket inplanerat. Känner mig instängd och kravfylld av att inte ha utrymme att styra ledigheten utifrån dagsform. Testa att låta lusten och energin få styra hur dina dagar ser ut. Ge dig själv friheten att känna in vad du behöver. Gå på känsla!